Älskar min dotter mest överallt och vill aldrig aldrig ALDRIG att hon ska känna sig utanför, det skulle krossa mitt hjärta. Jag har frågat barnmorskor, till trebarns mödrar, min mor, vänner och läst på olika sajter . Ja alla möjliga har jag frågat och det jag kom fram till har hjälpt mig att förstå mitt barn och hantera situationen. Det är nog viktigt att man inte gör det till en för stor grej, utan få det äldre barnet att förstå hur roligt det ska bli med att familjen blir större och berätta hur det e med en bebis, att man måste ge den mycket tid bara för att den inte klarar göra livsviktiga saker själv. Samtidigt får man inte glömma bort o ge mycket kärlek och förstå om det äldre barnet svänger vid humöret ibland, ha förståelse för känslor som kan uppstå men acceptera inte dåligt beteende för då kan det äldre barnet använda det mot dig för att få uppmärksamhet vilket är negativ uppmärksamhet och han/hon ska få positiv uppmärksamhet. En annan sak som jag kom på själv för mig och Stephi är att en gång i veckan,  för oss har det blivit fredag, då har hon och jag ensamtid med varandra. Jag hämtar henne en timme tidigare från skolan, bebo stannar med Lionel så går hon och jag o fikar. När vi fikar ger jag henne min fulla tid och uppmärksamhet, jag tillåter  mig inte ens prata i mob med någon då. Stephanie älskar den här tiden för då pratar vi massor och kommunikationen är nog det som borde ha stått först här, för det är så man lär känna sitt barn. Stephanie har tagit det bra att vi har fått en extra familje medlem, hon tycker om att hjälpa till och är hur duktig som helst!! :D (peppar,peppar) Tack gud för mina vackra barn och min sambo kunde inte få det bättre <3